Rune Persson om det aktuella fallet i arrendenämnden, svar till kommentar i inlägg under.
Om en ägare vid uthyrning fått viss hyra, har denne att räkna med en kostnad för underhåll och fastighetsskötsel. Den kostnaden uppskattas, enligt en handbok om arrende av Larsson/Synnergren till 30 % av hyran. Den kostnaden tar Mats Ingolf, likaså brandförsäkringen. Uppställning kostnad: Underhåll 10 280 (30 % av 34 280) + brandförsäkring 10 000 kr + 14 000 kr kontant = 34 280 kr per år.
För fem år sedan yrkade greven att alla arrendatorerna skulle skriva på att stödrätterna skulle gratis överlåtas till fideikommisset eller den som sattes i stället om de upphörde med jordbrukandet. Arrendeavgiften skulle då få bli oförändrad i fem år. Gick de inte med på det skulle han vända sig till arrendenämnden och begära höjningar av arrendena. Någon ledig jord skulle sannerligen inte tillskjutas andra ställen, hotade han. Av 30 underlydande skrev 29 på, däribland Mats Ingolf.
EU:s jordbruksstöd är tillkommet som en kompensation till bönderna med anledning av den lägre prisnivå som blev följden av att EU ändrade gränsskyddet . År 2004 tog stöden formen av tilldelade stödrätter på all areal. De blev lös egendom som kunde bytas eller säljas, aktiva odlare emellan. Författningen angav distinkt att stödrätterna tillhör brukaren och inte marken. Skulle nu EU, av flera exempel liknande detta, finna att stöden, som redan är en kontroversiell tung post i budgeten, bara överförs till andra genom högre arrenden eller höjda fastighetspriser kan det förståss ta en ända med förskräckelse för hela jordbruket.
Grevens yttrande om goda tider under beredskapsåren, kommenterads inte.
Jakträtten på gården är tillsammans med annan mark upplåten till ett jaktlag, enligt uppgift 225 kr per ha. Grundregeln är annars att jakten tillhör jordbruksarrendet om inte jordägaren förbehållit sig jakträtt. Det är en nackdel för brukaren att inte kunna skydda sin gröda genom att ha inflytande över jakträtten. Vildsvin och gäss åstadkommer alltmera skador på mark och gröda som gården får bära.
Överklaga? Nja, då behöver advokat anlitas. Det kostade i ett fall bara för ena parten 129 000 kr (fallet var den 30-nde, det blev förlikning). Tack för Ditt intresse Elisabet!
Av allt det här inses vilken snårskog av juridik och av rättsosäkerhet och vilken bromskloss som det historiska meningslösa frälsejordsägandet utgör för jordbruksbefolkningen till skillnad mot bygder med enskilt ägande.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Tack för svar!
SvaraRaderaDet kvarstår en del oklarheter. Har den effektiva hyran beräknats efter :
Hyra är 14000 Kr: Underhållet är 30% av hyran. 30% av 14000Kr är 4200Kr
Brandförsäkringen är 10000Kr
Summan är 14000Kr + 4200Kr + 10000Kr = 28200Kr Kallhyra 2367 Kr/månad
Eller har beräkningarna varit på en annan form:
30% av effektiva hyran+14000+10000= effektiva hyran
vilket har den entydiga lösningen effektiva hyran = 34285kr (något avrundat) Kallhyran blir då 2857Kr/månad
Arrendet för marken 39000Kr/år , d.v.s 3250Kr /månad Detta motsvaras av arealstödet från EU.
Så, min är fråga är ,vad anger din referens Larsson/Synnergren att den effektiva hyran skall beräknas utifrån?
Något ytterligare arrende tillkommer vad jag förstår inte.
Min fråga är nu, om inte arealstödet funnits, vad hade arendet för marken blivit då?
Jag förstår att fideikommisset kom med ett bud för 5 år sedan, men när höjdes arrendet senast? Jag hittar inte något svar i det du har skrivit.
Problem med vildsvin är ju inte något ovanligt, vildsvinets enda naturliga fiende vargen utrotades ju i och med att allmogejakten släpptes fri i runt sekelskiftet 1800.
Jag förstår att det i arrendekontraktet klart framgår att jakten inte ingår.
Jag får det totala jaktarrendet till
4950 kr, skillnaden mellan detta och fastighetskatten(eller motsvarande kostnad till kommunen) är 1950 kronor.
Arrendatorerna är väl inte anställlda av fideikommisset? Varför kallar du dem underlydande, är inte det lite nedlåtande?
Jag är särskilt intresserad av att veta när arrendet höjdes förra gången.
Bästa hälsningar
Elisabet
Det skadar väl inte att reda upp i sakförhållanden? Hur emotionellt engagerad Rune Persson än är, tjänar det vare sig sakfrågan eller Mats Ingolf att blanda in mer eller mindre politiska synpunkter eller demagogi i ett rättsfall. Ingen, vare sig jurister eller lekmän orkar i längden lyssna på sådant. Man tröttnar helt enkelt följden blir att de sakskäl som finns undangömda i utläggningarna kommer bort de också.
SvaraRaderaRune Persson och Björn af Kleen har inte hjälpt Mats Ingolf, de har bara försvårat för honom.
Elisabet