Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Kontakt
- Björn af Kleen
- Mejla mig på kleenis@hotmail.com. För förfrågningar om recensionsexemplar av boken, kontakta gärna Weyler förlag direkt. Post till mig, inbjudningar, brev, etcetera, går också utmärkt att skicka i mitt namn till Expressen Kultur 105 16 STOCKHOLM, där jag arbetar på dagarna.
Det var väl bara själva sätesgårdarna som var skattebefriade, och det var ju inte så långt fram i tiden som till 1878. Skattepriviliegierna likasom de flesta andra privilieger togs ju bort under Gustaf III:s tid.
SvaraRaderaStringent.
”Stringent” tar upp intressanta spörsmål. Helt skattebefriade var ypperligt frälse. Det innefattade inte bara sätesgårdarna utan också underliggande frälsejord i byarna inom socknen. För övrig jord, allmänt frälse, betalades, så vitt jag kunnat finna, halv avgift av jordeboksräntan och mantalsräntan.
SvaraRaderaOmfattningen av ypperligt frälse var i Skåne 57 % och i Mälarlandskapen 26 % av all frälsejord 1750. Skåneadeln var därtill skattebefriad avseende jordeboksräntan.
Skatteprivilegierna hade, såsom påpekats, börjat avvecklas långt före 1878. Så smått hade det börjat efter 1810 men skatteutjämningen avslutades inte förrän 1893-1903 då grundskatterna för skattebönder och kronobönder definitivt upphörde.
”Stringent” tycks tro, liksom många andra, att Gustaf III tog bort skatteprivilegierna vid sin statsvälvning 1789. Av Förenings- & Säkerhetsakten framgår uttryckligen att Ridderskapet och Adeln, på sätt som hittills stadgat och övligt varit, bibehålles vid deras gamla rättigheter. Någon indragen skattefrihet för frälset har jag inte funnit.
Politiskt stödde sig kungen på de lägre stånden som nu fick rätt att äga frälsejord - om de kunde komma åt någon. Skattebönderna förklarades som ägare, slapp husesynsförordningen, och fick jakträtt och fri diposition till sin skogsmark. Förlorare var adeln som miste sin exklusiva rätt till de högre befattningarna i riket. Förmodligen var det ilskan över den privilegieutjämningen som kostade kungen livet tre år senare. Var Gustav III månne för tidigt ute när han skrev: ” Ett lika fritt folk bör äga lika rätt”?
Intressant. Hur stora var grundskatterna(jag antar att med det menas de fasta jordskatterna) jämfört med andra skatter, som alla skule betala lika?
SvaraRaderaFörenings och säkerhetsakten innebar ju att Riksdagen inte fick komma med lagförslag, och att kungen kunde start krig utan Riksdagens godkännande. Och det gjorde han ju också. Akademiskt anses väl missnöjet med Gustaf III:s meningslösa krig med bl.a. Ryssland vara den stora anledningen till mordet på honom. Många människor, hade ju förlorat livet i dessa krig, och Sverige blev ju mer eller mindre ruinerat på kuppen.
Stringent.