Ständige gästbloggaren Rune Persson reder ut begreppen.
Säkert var det husröta som Göran Persson sade, vilket en läsare påpekat.
Historiskt sett skulle faktiskt ordet husränta passa in. Ränta kallades ju den beskattningsrätt över bönderna som adeln förvärvat av kronan. Adeln kunde sägas leva på räntan, jordeboksräntan eller ”husräntan”, om man så vill.
Före år 1789 gick det inte an att eftersätta underhållet – låta husröta ta överhanden. Reglerna i Bygninga Balken 27 kap. var stränga. Vart tredje år skulle det vara husesyn vid krono- och skattehemman. För frälsebönderna gällde så ofta som frälseman ”finner det nödigt”.
Om detta gissel för större delen av Sveriges befolkning har Hjalmar Bergman skrivit om i boken Herr von Hancken, verkligen lagt ut texten.
”Sanningen att säga blev vårt arbete till Frihetens fromma alldeles för lätt. – Alltsammans hade redan skett i Frankrike och vi hade bara att följa kutymen. Första natten avskaffade vi kungadömet, ständerna, kyrkan, skatter och pålagor, biskopar och landshövdingar, lagar och kungliga förordningar, indelningsverket och andra större inrättningar. Andra natten rök resten ända ned till skyldigheten att ersätta husröta vid kaptensboställen.”
Skildringen är från välfärdsutskottets sammanträde på Iglinge brunn sommaren 1806. Man planerade således för en samhällsomstörtning där ansvaret för husröta på boställen tycks vara särskilt avskydd.
Det fortsatta midsommarfirandet skildras så här ”Alla de små husen stodo smyckade med löv och blommor. Blott vårt stod kalt, ty von Hancken hatade löv och blommor, som voro ett tillhåll för ohyra, som vållade husröta enligt hans förmenande. Och mot husröta hade han tappert kämpat livet igenom.”
Rune Persson
Husröta?
En vänlig läsare upplyser om att Göran Persson förmodligen säger husröta och inte husränta i boken. Kan mycket väl stämma.
"I din suveränt roliga och informativa bok om den ärvda jorden säger
Göran Persson (månpocketupplagan s 149): "Nu kan de hålla sina
byggnader i stånd. Men tills nu har man levt på husränta."
Men sa inte Göran Persson "husröta"? Det finns ett uttryck "leva på
husrötan" med betydelsen ´klara ekonomin kortsiktigt genom att
eftersätta byggnadernas underhåll´. Och det är ju faktiskt roligt och
passar i sammanhanget."
"I din suveränt roliga och informativa bok om den ärvda jorden säger
Göran Persson (månpocketupplagan s 149): "Nu kan de hålla sina
byggnader i stånd. Men tills nu har man levt på husränta."
Men sa inte Göran Persson "husröta"? Det finns ett uttryck "leva på
husrötan" med betydelsen ´klara ekonomin kortsiktigt genom att
eftersätta byggnadernas underhåll´. Och det är ju faktiskt roligt och
passar i sammanhanget."
Motion för friköp
Frågan om friköp för arrendatorer under fideikommiss fortsätter. Rune Persson mejlar en motion skriven av de två socialdemokraterna Christer Adelsbo och Annelie Karlsson. Den slutar:
"Att avskaffa de sista resterna av ett feodalt system borde vara en självklarhet. Det är dags att vi anpassar verkligheten till den bild vi gärna målar upp av det moderna Sverige. Det är hög tid att ta bort de sista resterna av feodalsamhället."
"Att avskaffa de sista resterna av ett feodalt system borde vara en självklarhet. Det är dags att vi anpassar verkligheten till den bild vi gärna målar upp av det moderna Sverige. Det är hög tid att ta bort de sista resterna av feodalsamhället."
Rune Persson svarar
Rune Persson om det aktuella fallet i arrendenämnden, svar till kommentar i inlägg under.
Om en ägare vid uthyrning fått viss hyra, har denne att räkna med en kostnad för underhåll och fastighetsskötsel. Den kostnaden uppskattas, enligt en handbok om arrende av Larsson/Synnergren till 30 % av hyran. Den kostnaden tar Mats Ingolf, likaså brandförsäkringen. Uppställning kostnad: Underhåll 10 280 (30 % av 34 280) + brandförsäkring 10 000 kr + 14 000 kr kontant = 34 280 kr per år.
För fem år sedan yrkade greven att alla arrendatorerna skulle skriva på att stödrätterna skulle gratis överlåtas till fideikommisset eller den som sattes i stället om de upphörde med jordbrukandet. Arrendeavgiften skulle då få bli oförändrad i fem år. Gick de inte med på det skulle han vända sig till arrendenämnden och begära höjningar av arrendena. Någon ledig jord skulle sannerligen inte tillskjutas andra ställen, hotade han. Av 30 underlydande skrev 29 på, däribland Mats Ingolf.
EU:s jordbruksstöd är tillkommet som en kompensation till bönderna med anledning av den lägre prisnivå som blev följden av att EU ändrade gränsskyddet . År 2004 tog stöden formen av tilldelade stödrätter på all areal. De blev lös egendom som kunde bytas eller säljas, aktiva odlare emellan. Författningen angav distinkt att stödrätterna tillhör brukaren och inte marken. Skulle nu EU, av flera exempel liknande detta, finna att stöden, som redan är en kontroversiell tung post i budgeten, bara överförs till andra genom högre arrenden eller höjda fastighetspriser kan det förståss ta en ända med förskräckelse för hela jordbruket.
Grevens yttrande om goda tider under beredskapsåren, kommenterads inte.
Jakträtten på gården är tillsammans med annan mark upplåten till ett jaktlag, enligt uppgift 225 kr per ha. Grundregeln är annars att jakten tillhör jordbruksarrendet om inte jordägaren förbehållit sig jakträtt. Det är en nackdel för brukaren att inte kunna skydda sin gröda genom att ha inflytande över jakträtten. Vildsvin och gäss åstadkommer alltmera skador på mark och gröda som gården får bära.
Överklaga? Nja, då behöver advokat anlitas. Det kostade i ett fall bara för ena parten 129 000 kr (fallet var den 30-nde, det blev förlikning). Tack för Ditt intresse Elisabet!
Av allt det här inses vilken snårskog av juridik och av rättsosäkerhet och vilken bromskloss som det historiska meningslösa frälsejordsägandet utgör för jordbruksbefolkningen till skillnad mot bygder med enskilt ägande.
Om en ägare vid uthyrning fått viss hyra, har denne att räkna med en kostnad för underhåll och fastighetsskötsel. Den kostnaden uppskattas, enligt en handbok om arrende av Larsson/Synnergren till 30 % av hyran. Den kostnaden tar Mats Ingolf, likaså brandförsäkringen. Uppställning kostnad: Underhåll 10 280 (30 % av 34 280) + brandförsäkring 10 000 kr + 14 000 kr kontant = 34 280 kr per år.
För fem år sedan yrkade greven att alla arrendatorerna skulle skriva på att stödrätterna skulle gratis överlåtas till fideikommisset eller den som sattes i stället om de upphörde med jordbrukandet. Arrendeavgiften skulle då få bli oförändrad i fem år. Gick de inte med på det skulle han vända sig till arrendenämnden och begära höjningar av arrendena. Någon ledig jord skulle sannerligen inte tillskjutas andra ställen, hotade han. Av 30 underlydande skrev 29 på, däribland Mats Ingolf.
EU:s jordbruksstöd är tillkommet som en kompensation till bönderna med anledning av den lägre prisnivå som blev följden av att EU ändrade gränsskyddet . År 2004 tog stöden formen av tilldelade stödrätter på all areal. De blev lös egendom som kunde bytas eller säljas, aktiva odlare emellan. Författningen angav distinkt att stödrätterna tillhör brukaren och inte marken. Skulle nu EU, av flera exempel liknande detta, finna att stöden, som redan är en kontroversiell tung post i budgeten, bara överförs till andra genom högre arrenden eller höjda fastighetspriser kan det förståss ta en ända med förskräckelse för hela jordbruket.
Grevens yttrande om goda tider under beredskapsåren, kommenterads inte.
Jakträtten på gården är tillsammans med annan mark upplåten till ett jaktlag, enligt uppgift 225 kr per ha. Grundregeln är annars att jakten tillhör jordbruksarrendet om inte jordägaren förbehållit sig jakträtt. Det är en nackdel för brukaren att inte kunna skydda sin gröda genom att ha inflytande över jakträtten. Vildsvin och gäss åstadkommer alltmera skador på mark och gröda som gården får bära.
Överklaga? Nja, då behöver advokat anlitas. Det kostade i ett fall bara för ena parten 129 000 kr (fallet var den 30-nde, det blev förlikning). Tack för Ditt intresse Elisabet!
Av allt det här inses vilken snårskog av juridik och av rättsosäkerhet och vilken bromskloss som det historiska meningslösa frälsejordsägandet utgör för jordbruksbefolkningen till skillnad mot bygder med enskilt ägande.
Utslaget i arrendenämnden
Rune Persson rapporterar:
Hur det gick?
Det gick inte så bra för Mats Ingolf Svensson. Arrendet höjdes med 43 %, från 37 000 till 53 000 kr (+ brandförsäkringsavgift ) för den lilla släktgården på 14,6 ha åker och 7.4 ha betesmark.
Lagen säger att arrendeavgiften skall vara skälig. Kan man inte enas skall avgiften bestämmas med hänsyn till arrendeställets avkastningsförmåga, arrendeavtalets innehåll och omständigheterna i övrigt.
Fideikommissets yrkande om att avgiften för jorden skall vara vad brukaren kan få i arealstöd, 39 000 kr, svalde arrendenämnden med hull och hår. Det hjälpte inte med en åberopad handling där en agronom skriver att spannmålsodling i trakten ger ett minus på 1 000-1 500 kr per ha före arrendeavgift, med arealstöd inräknat om man skall beakta maskinkostnader och arbetsersättning. Hushållningssällskapets kalkyler visar liknande resultat. Skall det gå ihop måste man hålla maskiner gratis eller avstå från ersättning från arbete. Någon notis togs inte heller om påpekande om att EU-stödet förväntas bli ca 6 000 kr lägre per år.
Arrendenämnden skriver ”Det är rimligt och skäligt att markens andel av arrendeavgiften utgörs av det belopp arrendatorn får i stöd, drygt 39 000 kr och markens andel av avgiften bör bestämmas till det beloppet.” (Man får hoppas att ingen EU-parlamentariker läser detta)
För byggnaderna, som Svenssons, med stöd av bl. a. farfaderns noggranna anteckningar 1924-1952, själva upprustat i tre generationer, angavs 24 000 som ”total avgift”. Nämnden gjorde sedan avdrag med 10000 kr för brandförsäkring som betalas separat, varför det blev 14000 kr att lägga till nämnda 39000.
14 000 kr för husen låter inte mycket. I själva verket motsvaras avgiften – vid hyra där inte underhåll krävs som vid arrende – av 34280 kr. (kallhyra 2856 kr/mån) då underhållet brukar kosta 30 % av hyresintäkten (10280 kr) Arrendenämnden avvisade bestämt att titta på de två fallfärdiga bostadshusen under fideikommisset där jorden lagts till andra. Mats Ingolf hävdade, att hans hus kunde ha gått samma öde till mötes som de båda och 16 andra under denne grevens tid sedan 1956 om familjen inte fortsatt på fädernegården samt rustat upp allt ifrån grund till tak.
Fideikommisset hade åberopat en underlydande gård i V Ljungby som jämförelseobjekt. Den var ungefär lika stor/liten. Avgift 92000. Då uppgifterna godtogs var man överens om att syn inte behövdes. Arrendenämnden anför att endast ett jämförelseobjekt innebär svårigheter att bedöma ortens pris. Den fråga man kan ställa sig, mot bakgrund av resultatet, är om ändå inte jämförelseobjektet spökat i bakgrunden?
Den enda kostnaden för fideikommisset tycks vara fastighetsskatt på ca 3000 kr. Den utgiften tas in med råge på upplåten jakträtt.
Greve Hans Gabriel Trolle Wachtmeister (87) var med, pigg och alert. Advokat Bengtsson förde hans talan, men en gång avbröt han och begärde ordet apropå arrendatorernas upprustning av husen. Han upplyste om att det var goda tider för fruktodlare under kriget på 1940-talet. Arrendatorn hade då tjänat så stora pengar att han hade råd att rusta upp husen.
Allt var över på en timme i solskenet på gårdsplanen.
Eventuellt överklagande skall ske till hovrätten senast de 26 september.
Hur det gick?
Det gick inte så bra för Mats Ingolf Svensson. Arrendet höjdes med 43 %, från 37 000 till 53 000 kr (+ brandförsäkringsavgift ) för den lilla släktgården på 14,6 ha åker och 7.4 ha betesmark.
Lagen säger att arrendeavgiften skall vara skälig. Kan man inte enas skall avgiften bestämmas med hänsyn till arrendeställets avkastningsförmåga, arrendeavtalets innehåll och omständigheterna i övrigt.
Fideikommissets yrkande om att avgiften för jorden skall vara vad brukaren kan få i arealstöd, 39 000 kr, svalde arrendenämnden med hull och hår. Det hjälpte inte med en åberopad handling där en agronom skriver att spannmålsodling i trakten ger ett minus på 1 000-1 500 kr per ha före arrendeavgift, med arealstöd inräknat om man skall beakta maskinkostnader och arbetsersättning. Hushållningssällskapets kalkyler visar liknande resultat. Skall det gå ihop måste man hålla maskiner gratis eller avstå från ersättning från arbete. Någon notis togs inte heller om påpekande om att EU-stödet förväntas bli ca 6 000 kr lägre per år.
Arrendenämnden skriver ”Det är rimligt och skäligt att markens andel av arrendeavgiften utgörs av det belopp arrendatorn får i stöd, drygt 39 000 kr och markens andel av avgiften bör bestämmas till det beloppet.” (Man får hoppas att ingen EU-parlamentariker läser detta)
För byggnaderna, som Svenssons, med stöd av bl. a. farfaderns noggranna anteckningar 1924-1952, själva upprustat i tre generationer, angavs 24 000 som ”total avgift”. Nämnden gjorde sedan avdrag med 10000 kr för brandförsäkring som betalas separat, varför det blev 14000 kr att lägga till nämnda 39000.
14 000 kr för husen låter inte mycket. I själva verket motsvaras avgiften – vid hyra där inte underhåll krävs som vid arrende – av 34280 kr. (kallhyra 2856 kr/mån) då underhållet brukar kosta 30 % av hyresintäkten (10280 kr) Arrendenämnden avvisade bestämt att titta på de två fallfärdiga bostadshusen under fideikommisset där jorden lagts till andra. Mats Ingolf hävdade, att hans hus kunde ha gått samma öde till mötes som de båda och 16 andra under denne grevens tid sedan 1956 om familjen inte fortsatt på fädernegården samt rustat upp allt ifrån grund till tak.
Fideikommisset hade åberopat en underlydande gård i V Ljungby som jämförelseobjekt. Den var ungefär lika stor/liten. Avgift 92000. Då uppgifterna godtogs var man överens om att syn inte behövdes. Arrendenämnden anför att endast ett jämförelseobjekt innebär svårigheter att bedöma ortens pris. Den fråga man kan ställa sig, mot bakgrund av resultatet, är om ändå inte jämförelseobjektet spökat i bakgrunden?
Den enda kostnaden för fideikommisset tycks vara fastighetsskatt på ca 3000 kr. Den utgiften tas in med råge på upplåten jakträtt.
Greve Hans Gabriel Trolle Wachtmeister (87) var med, pigg och alert. Advokat Bengtsson förde hans talan, men en gång avbröt han och begärde ordet apropå arrendatorernas upprustning av husen. Han upplyste om att det var goda tider för fruktodlare under kriget på 1940-talet. Arrendatorn hade då tjänat så stora pengar att han hade råd att rusta upp husen.
Allt var över på en timme i solskenet på gårdsplanen.
Eventuellt överklagande skall ske till hovrätten senast de 26 september.
Colombia med Olof Palme
Jag befinner mig just nu i Colombia på ett slags arbetsresa. Kommer hem 16 oktober. Det är extremt varmt och varje eftermiddag vid fyra rasar en syndaflod på himlen. Det är ganska mycket tid mellan arbetsinsatserna så jag tillbringar mycket tid på stranden. Just nu fullständigt uppslukad av Henrik Berggrens biografi över Olof Palme. Berggren är en av mina favoritskribenter i svensk press. Jag träffade honom en gång för flera år sen på en konferens i Sälen och delade tågkupé med honom hem. Jag tänker ofta på det mötet - han var så djupt sympatisk. Jag var på min första resa för Expressen och nervös och ängslig och började prata med Berggren i baren och han utstrålade en sådan tillbakalutad yrkeskärlek och sade sådana kloka saker att reportaget tog form.
Tidsskillnad och dålig mottagning gör mig svårfunnen här. Bästa formen är mejl.
Tidsskillnad och dålig mottagning gör mig svårfunnen här. Bästa formen är mejl.
Adligt biblioteksbråk
Fina interiörer i denna artikel om ett slottsbiblioteks öde.
http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/tvist-om-adligt-slottsbibliotek_5220463.svd:
"Idag är det Jacob Lövenskiold som har tagit över på Borrestad gods. Han minns än idag hur hans morfar Jacob De la Gardie brukade sitta och röka pipa medan han bläddrade i böckerna, men det var när de ännu var i familjens ägo."
http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/tvist-om-adligt-slottsbibliotek_5220463.svd:
"Idag är det Jacob Lövenskiold som har tagit över på Borrestad gods. Han minns än idag hur hans morfar Jacob De la Gardie brukade sitta och röka pipa medan han bläddrade i böckerna, men det var när de ännu var i familjens ägo."
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)