En intensiv vecka med två minnesvärda tupperware-partyn.
I onsdags hemma hos Åke Livstedt, tidigare konstkritiker på Svenska Dagbladet och ett levande uppslagsverk i kulturfrågor.
Det var en återkommande eftermiddagssalong han håller med två veckors mellanrum i hemmet på Roslagsgatan i Vasastan. Exotiskt. Fullt av vackra gamla kulturaristokratiska kvinnor av typen av Hedvig Hedqvist och Rebecka Tarschys. Samlingen var knappast enig. Livfull diskussion om fideikommiss.
Salongen hade viss historia. Åke mindes att Alva Myrdal varit där. Jag kände mig liten när han nämnde det. Å andra sidan tröstade värden med att aldrig hade så hög procent av gästerna läst boken som samtalet handlade om.
I torsdags afton: ett radhus i Nacka. En väldigt fin samling människor, från tonåringar till pensionärer, vi satt ute i kvällssolen och åt ost och pratade godsägare.
Ett litterärt tv-program var med så bilder från detta tupperware kommer visas någon gång i höst.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Vet du om boken kommer ut/distribueras i Norge? Hade varit kul att ha en tupperware hær, det kryllar av salonger i Oslo... och något som heter odelsgårdar, alltså bondgårdar som bara ærvs av det ældsta barnet.
SvaraRaderaÄr Alva Myrdal en av de 1900-talspersonligheter du beundrar särskilt?
SvaraRaderaDorotea
Björn!
SvaraRaderaIntressant om de norska odelsgårdarna, det skulle ju bara vara i Sverige det fanns fideikommiss...Hur är det med din förmenta sakkunskap egentligen.
Är det Alva Myrdals verksamhet i det rashygieniska institutet du beundrar? Men kanske du bara är okunnig om även detta, du har ju inte imponerat med några djupare historiekunskaper.
Majsan
Joakim - ingen norsk upplaga planerad tyvärr. Min sakkunskap om Alva Myrdal är begränsad. De norska fideikommissliknande systemet informerades jag om när jag var på Ultuna - det har likheter med det svenska. Men gäller vad jag förstår enbart gårdar.
SvaraRaderaBjörn
En mycket stor skillnad mellan den norska odelsrätten och svenska fideikommiss är att i Norge är odelsrätten inskriven i lag. Svenska fideikommiss är stiftat genom att någon har valt att disponera sin egendom på det sättet.
SvaraRaderaBäste anonym här ovan, fideikommissen upprättades helt lagligt. Ingen skillnad därvidlag alltså.
SvaraRaderaBjörn!
Och vad är skilnaden om yngre syskon inte får någon del av en gård i Norge eller inte får någon del av ett fideikommiss i Sverige? Ingen skillnad där heller, Och varför tog du inte reda på fakta innan du publicerar dig.
Viktigare än allt detta är att veta vilken politik Alva Myrdal stödde(inklusive rashygieniska institutet) och även hur hennes son Jan Myrdal stödde och fortfarande stödjer de röda khmerernas framfart i Kambodja under 1970-talet. Miljontals människor mördades och deras kroppar användes till att gödsla risfält med.
Skillnaden mellan socialism(de röda khmererna) och nationalsocialism och dess anhängare, ja den finns inte.
Majsan
Majsan,
SvaraRaderastor skillnad, men helt till fideikommissens fördel. Tveksamt med ett system, och här är det ju verkligen frågan om ett system, som genom lag reglerar fördelning av privat egendom. Fideikommisset tillkommer helt genom att någon väljer hur denne vill disponera sin egendom, utan påverkan av någon tvingande lagstiftning.
Jodå anonym, fideikommissen tillkom mellan mitten av 1600-taket och fram till 1810 och måste följa fideikommisslagstiftningen. Inga fideikommiss har skapats efter 1810. Stiftandet var naturligtvis ett helt frivilligt val, men det är inte det frågan gäller.
SvaraRaderaMajsan
Majsan, jag har inte ifrågasatt fideikommissens laglighet. Faktum är dock att det har aldrig funnits någon lagstiftning som reglerar fideikommiss innan 1963. Detta är inget motsatsförhållande. Min poäng är att det är just det som ger det svenska fideikommisset en starkare legitimitet än den norska tvingande odelsrätten.
SvaraRaderaMen snälla du, det fanns visst lagstiftning innan 1963. Men mera intressant: Den norska odelsrätten motsvarar sannolikt den svenska tagerätten, enligt vilken den älste sonen hos de självägane bönderna hade rätt att till nästan obefintlig kostnad lösa ut yngre bröder och alla systrar från arvet. Detta skapade det stora landsbygdsproletariatet. Bondeståndet motsatta sig alla försök att genom lagstiftning skapa ett rätttvisare samhälle. Prästerna, borgerskapet och adeln lyckades tillsammans dock genomföra lagstiftningen.
SvaraRadera